Mina tankar om: Åttio dagar gul

Nu kommer äntligen mina tankar om denna bok. Tog sin lilla tid ... ^^
 
Titel: Åttio dagar gul
Författare: Vina Jackson
Förlag: Lind & CO
Antal sidor: 318
Serie: Åttio dagar
 
Om boken: Summer - ung, vacker, sensuell och begåvad violinist - är fången i en trist relation med en man som är ointresserad av erotik. Hon går helt upp i sin musik, mest Vivaldi och Mendelssohn, och för att förtjäna sitt uppehälle spelar hon i Londons tunnelbana.
När ett fyllo förstör hennes fiol får hon ett överraskande erbjudande från Dominik, en universitetslärare med starka och speciella begär. Han är helt förtrollad av Summer sedan han sett henne spela och vill ge henne en exklusiv fiol. Men han har ett villkor: hon måste först spela för honom - naken och i hans hem.
Summer och Dominik kastar sig in i en halsbrytande erotisk relation med många komplicerade förvecklingar, lika oförutsägbara som spännande. Summer får chansen att uppleva och bejaka en mörk sida av sin sexualitet som hon tidigare hållit tillbaka. Men snart förstår hon att njutning också kan betyda smärta.
Kan en relation så fylld av uppslukande passion överleva? 
 
Mina tankar: Det som fick mig att vilja läsa den här boken var förstås att den jämförs med Fifty Shades som jag älskade. Men usch så besviken jag blev. Det fanns inget i den som jag tyckte om och kunde inte leva mig in i den hela överhuvudtaget. Dessutom kändes det som om det bara blev sämre för var sida jag läste. Den är osmakligt skriven tycker jag (nu tycker ni säkert att någon som är så känslig inte borde läsa en sådan bok men ändå) och jag gillade inte alls erotikscenerna på samma sätt som jag gjorde i E L James serie. Är egentligen dumt att jämföra men med tanke på att de gjort det redan i sin marknadsföring så är det svårt att inte göra det. 
Huvudpersonen Summer är intressant på det viset att hon - till skillnad från Ana i Fifty shades - är ganska erfaren. Hon har legat med många olika män och alltid varit väldigt sexuellt aktiv. Men ändå är mannen hon möter i den här boken, Dominik, något alldeles speciellt. Hans sätt att bestämma över henne gör något med henne, även om hon alltid vet att det är på hennes villkor. Och ja ... när man tänker på det skulle det kunna bli en ganska bra bok. Men jag upptäckte ganska snabbt att jag inte är något för en massa trekanter och dylikt utan jag föredrar nog det där klassiska med lite krydda - eller hur man nu ska säga - så som det är i Fifty shades. Och därför funkar inte den här boken för mig. Dessutom kändes det lite som om man behövde vara intresserad av musik för att lyckas leva sig in ordentligt då hennes spelande är något som tas upp i varje erotikscen i stort sätt. 
 
Så njae, det här var nog ingenting för mig. Kanske ska jag hålla mig borta från den här genren, eller åtminstone från resten av den här serien. Kunde inte läsa mer än några sidor åt gången innan jag la den ifrån mig och det är aldrig ett gott tecken ^^ 
 
Jag rekommenderar den inte och skulle absolut inte jämföra den med Fifty shades men tycker ändå att om man är sugen på att läsa den kan man ju ge den en chans. Alla tycker ju olika! 
 
Betyg: 2/10
 
 

Mina tankar om: Pompeii

 
Om filmen: När vulkanen Vesuvius får sitt utbrott ger sig gladiatorn Milo iväg för att rädda kvinnan han älskar innan allt är dränkt i lava.
 
Mina tankar: Jag har varit sugen på att se den här filmen ända sedan jag hörde om den första gången eftersom jag gillar historia och jag på sistone tittat på en hel del dokumentärer om just Pompeii. Kanske hade jag för stora förväntningar för filmen var inte riktigt så bra som jag hoppats på. Den var ganska förutsägbar och jag visste hela tiden exakt vad som skulle hända, som om jag sett den förut. Men jag tyckte ändå om den på något vis. Det var intressant (men såklart samtidigt extremt sorgligt) att se hur vulkanen så snabbt ödela staden och det faktum att man själv visste vad som skulle hända ökade spänningen (och frustrationen över att de flesta inte kunde ta sig därifrån). Sen var det ju inte helt fel att sitta och titta på Kit Harington en stund. Men jag hade nog ändå önskat att de hittat på en lite mindre förutsägbar story än två personer som blir kära och måste finna varandra innan staden förstörs. 
 
Så ja, hur ska jag sammanfatta. Det var en helt okej film om en mycket tragisk händelse. Jag tycker den var sevärd men jag lär nog inte titta på den en gång till.
 
Betyg: 6/10
 
 

Mina tankar om: Noah

 
Om filmen: Gud har bestämt sig för att ödelägga världen och förgöra alla varelser på den. Men en rättfärdig man, Noah, får i uppdrag att rädda en utvald skara som ska befolka jorden på nytt. När syndafloden närmar sig blir tiden knapp att bygga en jättelik ark som ska rymma överlevarna.
 
Mina tankar: Jag såg filmen för cirka en vecka sedan och kände att jag behövde vänta lite innan jag skrev en recension. Låta den smälta lite grann. Anledningen till det var att jag faktiskt inte var så förtjust i den först. Ur ett kristet perspektiv är det väldigt mycket som inte stämmer och som störde mig. Som de där jättarna exempelvis eller att Noah ville döda sina egna barnbarn osv. Men när jag lyckades bortse från det och bara tänka på den som vilken annan film som helst så var den riktigt bra. Det var lite fantasykänsla över det hela med jättarna, deras magiska stenar som de skapade eld av osv. Helt klart en bra film även om den emellanåt var extremt brutal (ville gråta varje gång de slet sönder ett djur, fruktansvärt). Så filmen får ett högt betyg från mig, även om den inte alls speglar den bibliska berättelsen. Skulle väl mer säga att den är inspirerad av den än en filmatisering av den, men oavsett så är den helt klart sevärd med riktigt bra effekter och duktiga skådespelare.
 
Betyg:8/10